ljungberg opera, suck

Läste precis att Micke Ljungbergs liv ska bli opera, eller rättare sagt hans tragiska livsöde har insprierat poet att skriva manus om framgång och fall. Intressant är att författarna har inte informerat hans familj om detta! Alltså, hur funkar folk? Sitta och skriva - och sen sälja idén - utan att berätta detta för berörda - före det kommer ut i media. Troligtvis för att man älskar intriger, läcka Expressen. Och detta har sin källa i Expressen! Där jag skulle ha jobbat, i Sthlm. Då jag inte fick nån plats här i stan, skulle jag få en där. Så länge jag orka! I morrn är det fem år sen han dog, och alltså fem år sen jag kollapsade. Kommer aldrig att glömma det när jag kom hem och fönstren stod på vid gavel och lampor stod tända på golvet i min hall. Det här var den stora snackisen, alltså att Ljungberg tagit livet av sig, jag hade precis läst löpsedeln. Någon har nycklar till min lägenhet, vet ej vem. Och  jag är sjuk av livsstress. Att aldrig få jobba i fred, ordentliga förhållanden. Sova i skön säng. Ljungbergs liv slocknade för gott, mitt jävlades i fem år till. Jag har tidigare i min blogg berättat att jag träffat Ljungberg...huu! Jag har bildbevis på - (även mentalt tack och lov!)att jag är starkare än honom - världens starkaste. Det kändes som en inre kamp mellan malmö och stockholm och malmö vann för malmö är i mitt hjärta. Fast här hade jag ju velat vara hela tiden, men det fick jag inte.