Velour-känslig?

I jämställdhetens namn ansåg jag i veckan som gick att det inte bara är kvinnor (media som Amelia, Tara, topphälsa älskar att ge sina prenumeranter sådana i gåva) som ska ha velourbyxor utan även män. Varav min manlige män blev smått rasande. Vad är det som gör velourbyxan så kontroversiell? Att man tvingas släppa kroppen fri - och att materialet är mjuk, snudd på sliskigt? Att det är förknippat med hemmet, den privata sfären av nån märklig anledning? Inte vet jag. Det är nästan som pälsen - älska eller hata.